Den värsta dagen i en Directioners liv & ang. uppdatering

 
Gårdagen var en tuff dag för alla directioners runt om i världen. Meddelandet att Zayn hoppar av bandet blev officiellt, och just nu känns allt bara tomt. Jag förstår varför han hoppade av, det gör jag verkligen. All media har betett sig som ett as mot honom och de har spridit en massa dumma rykten som förstört för honom en hel del. Jag förstår att han önskar att han vore en normal 22-åring. 
Men det kommer kännas så konstigt att vara där på konserten den 23:e juni och bara se fyra killar. Bara höra fyra stämmor. Inte längre höra Zayn's high notes och fantastiska solon. Varken höra eller se någon Zayn alls. 
Det känns så konstigt att bandet som mitt liv kretsade kring under hela högstadiet, bandet som hjälpte mig genom allt med sin musik, nu har gått från fem till fyra. 
Man hoppas och ber att han ska ändra sig och komma tillbaka, men det lär ju inte hända.
 
Men hur eller hur så är jag så sjukt tacksam för vad han gett mig. För allt Zayn gjort för att göra mig till den jag är idag. Jag vill tacka honom för att han gav mig inspirationen till att göra det jag älskar. Att skriva och hålla på med musik. Jag är honom evigt tacksam och han kommer alltid vara en femtedel av One Direction för mig.
Always in our hearts, Zayn Malik. <3


Jag ber om ursäkt för att uppdateringen är långt ifrån på topp, men ett nytt kapitel är påväg. Har bara tappat inspirationen lite, och tror att det beror på att bloggen är så... vad ska man säga? Bortglömd? Men det är ju min egen onda cirkel som jag själv skapat på grund av att jag sällan uppdaterar och folk då tröttnar. Men tiden räcker liksom inte till ibland. Men än ska jag inte överge er, mina kära. Ni som fortfarande kikar in här då och då eller från dag till dag, ni är guld värda och jag älskar er så mycket trots att jag inte riktigt förstår vad som fått er att stanna då jag uppdaterar så sällan. 

Nästa fredag går jag hur eller hur på påsklov, och jag har inga planer förutom att övningsköra så jag tänkte att vi kanske kan ta och liva upp bloggen lite då. Ska försöka skriva klart de sista kapitlen av TTS tills dess så jag sedan kan fortsätta på TFW.
Puss och kram. <3

Twitter & Instagram

 
 
Hola!
Ni har väl inte missat att directionery också finns på twitter och instagram? Twitterkontot är till för information angående uppdatering, samt för att svara på frågor ifall ni har några. Det går ju trots allt ganska mycket fortare att svara på en fråga på twitter än att svara på en kommentar på blogg.se. 
För er som inte har twitter men ändå vill ha lite koll på uppdateringen på bloggen så finns det ju, som ni kanske vet, en twitterfeed i sidomenyn här på bloggen där alla mina tweets kommer upp! 

På instagramkontot, som jag nyligen försökt komma igång med lite igen, lär det bjudas på sneakpeaks på kapitel, information och annat angående bloggen och novellerna! 

Twitter: @DirectioneryNB
Instagram: @Directionery

FÖLJ FÖLJ FÖLJ

Jag & mina två babes idag, påväg upp till Stockholm:

Tumblr

Midnight Memories på högsta volym, massamassa godis, fangirling, pepp & skratt.
Jo, jag vet precis vad ni tänker, och ja, ni bör absolut vara avundsjuka.
Ses i arenan imorgon då, bejbz! ;)
 
(~ Nytt kapitel kommer upp när jag är hemma igen ~)

OneDirectionNooveller.blogg.se

(Klicka på bilden, eller HÄR, för att komma till bloggen!)
 
Denna novellblogg ägs av en tjej vid namn Stina, och hon är fantastiskt bra på att skriva och har nyligen börjat på en ny novell vid namn A New Beginning! Jag tycker absolut att ni bör kolla in hennes blogg genast, you won't regret it! Här kommer prologen!

Jag känner mig inte hemma här. Det har jag inte gjort sen vi flyttade hit när jag var sju. Känslan av att inte passa in har följt mig ända sen min mamma tog med mig till Sverige, hennes hemland. Det var en mycket konstig övergång för mig. Innan de packade min väska och satte mig på planet hade jag levt hela mitt liv i samma område, med samma vänner och samma personer i min närhet. I Sverige blev allting annorlunda. Språket var obekant, människorna var mer självupptagna och barnen i skolan ville inte leka med mig för att jag var annorlunda. Det var en väldigt jobbig tid i mitt liv då jag tyckte att ingen i hela landet förstod mig. Jag ville tillbaka till min pappa i London. Jag ville ha tillbaka mina gamla vänner och röra mig i samma gamla områden igen. Jag tjatade på mamma, men hon gav mig alltid ett och samma svar: "Sverige är ett bra land, vi kommer att få det mycket bättre här". Jag visste att hon talade för sig själv. Hon hade sin familj, sina vänner och sina områden i Sverige, jag hade egentligen ingenting här att göra. 

 Nu har det gått elva år sen flytten och jag känner mig fortfarande inte bekväm vid att kalla Sverige mitt hem. Jag säger inte att jag inte ser ut och beter mig som vilken svensk tjej som helst, för det är precis vad jag gör. Men det känns ändå inte rätt. Jag hör fortfarande inte hemma här.
 För att fördriva tiden fyller jag vardagen med saker som får mig att tänka på annat. Skola, jobb och dans är bara några av sakerna som brukar stå på schemat. Som vilken annan artonåring som helst går jag sista året på gymnasiet och jag jobbar även deltid i en mataffär där min huvudsakliga uppgift är att plocka upp varor i hyllorna. Och dansen är verkligen någonting jag brinner för. Jag spenderar flera timmar om dagen i danssalen, både på fritiden men också under skoltid då jag går ett dansprogram. 
 Mina planer för framtiden är redan fastställda. I sommar, när jag har tagit studenten, ska jag ta mitt pick och pack och ensam flytta tillbaka till London. Med lite hjälp av mamma har jag hittat en lägenhet i min prisklass och jag har redan gjort upp med diverse företag att jag ska få komma på jobbintervju så fort jag flyttat. I planerna ingår även att få tag i min pappa, vilket jag inte förväntar mig vara en enkel uppgift. 
 Så med andra ord; den här sommaren handlar om att få tillbaka mitt liv. 

StoryWithOneDirection - Länkbyte

Klicka på bilden, eller HÄR, för att komma till bloggen!
 
Denna fina novellblogg ägs av Josefin, och hennes pågående novell heter Is This For Real?. Josefin är sjukt duktig på att skriva och har ännu bara hunnit publicera sex kapitel så det är ju ingenting att ta igenom liksom? Så in och läs med er! Här kommer prologen:

Sofia Winston är 19 år, hon är en rätt så vanlig tjej. Ganska tråkig faktiskt. Hon bor med sina föräldrar i USA, i Phoenix. De bor i ett vitt, medelstort hus. Hon har en lillasyster som är 16, Lissa. På dagarna jobbar Sofia på ett café, lönen är okej och det är rätt kul när hennes bästis, Sara jobbar där. Utan Sara skulle livet var fruktansvärt trist. Sara och Sofia ska fara till London i 2 veckor. Huvudanledningen till att de ska fara åka till London är att de ska på One Direction konserten. Så när de fick biljetter till konserten tog de chansen att fara på en långresa till London, bara de två. Det kan ju lika gärna stanna där för alltid. Ingen bryr sig ändå om dom i USA, eller Sara har sina vänner men jag, jag har bara Sara. Jag skulle lika gärna kunna försvinna, ingen skulle sakna mig.
Men vad händer när de stoppas av ett gäng killar. 5, rätt långa, snygga killar som kommer förändra Sofias liv.

Tack för det fina länkbytet, Josefin! Det var en ära att få göra ett utbyte av länkning med dig!
Jag ber om ursäkt för att jag gör länkbyten i princip hela tiden, men jag vill få igång aktiviteten och få upp läsarantalet till det jag brukade ha, och dessutom är det ett ypperligt bra tillfälle att framhäva andra fantastiska fanficbloggar!

Ni har väl förresten inte missat att kapitel 1 av These Four Walls finns uppe nu? Scrolla ner lite så finner ni det i inlägget under detta. 
Kram!

OnedNooveller

Klicka på bilden, eller HÄR, för att komma till bloggen!
Denna blogg tillhör två jättefina tjejer men en stor talang gällande skrivande! Jag tycker absolut att ni bör checka in deras fina blogg, och läser ni ett kapitel så lär ni fastna direkt! Deras pågående novell heter Back For You, och detta är den spännande handlingen:

Alla skriver alltid om den där speciella tjejen, som inte står ut i mängden eller som verkligen gör det, som hittar den perfekta killen, dess själsfrände och att de blir kära, lever dramatiska dagar, löser allt och simsalabim så lever de lyckliga i alla sina dagar efter ett pampigt stort bröllop. Men vad händer egentligen efter det? Blir allt verkligen så perfekt som det har beskrivits i alla böcker och drömmar hon haft, får hon uppleva allt hon drömt om och blir det verkligen ett lyckligt slut när slutet väl kommer?
 
Erica lever sin dröm, hon visade sig vara den där speciella tjejen från alla böcker och noveller som hittar den där perfekta killen, får uppleva mer dramatik än de flesta men i slutändan löser allt och nu är det bara ett steg kvar, det stora pampiga bröllopet. Men med bara 43 dagar kvar till den stora dagen händer det som absolut inte får hända, det där lyckliga slutet hon drömt om, allt det raseras. Niall finns fortfarande kvar vid hennes sida, men finns hon kvar vid hans? Kan förflutet förlåtas och bryggor bryggas upp igen? Kan man i hjärta och själ verkligen förlåta vänner en andra gång? Finns det verkligen något som heter ÄKTA KÄRLEK? Har det i sådana fall verkligen makten att ådstakomma vad som helst? Om ni vill veta svaren, byt blad och följ med Erica och Niall på deras väg att hitta svaren på den största utmaningen de någonsin ställts inför, är det möjligt att minnas?

Snälla döda mig icke [OBS OBS VIKTIG INFO]

Hallå, du där!

 
Ja precis, just du ja. Jag har något väldigt viktigt (eller kanske helt oviktigt ur vissas synvinkel) att berätta för dig och alla du känner som läser denna blogg.

Okej, jag ber om ursäkt i förväg, för några av er planerar säkerligen att döda mig när ni läst vad jag har att säga. Men, jag har satt Through The Storm på on hold. Alltså pausat den. Kanske för några veckor? Kanske någon månad? Kanske till i sommar? Ingen vet, inte ens jag. Men jag vet att den en dag ska bli avslutad, men det går bara inte just nu. Jag kan inte skriva när jag inte känner mig tillräckligt motiverad, och ni har nog alla märkt hur otroligt omotiverad jag varit på senaste tiden gällande TTS.

Men frukta icke, för så snart som imorgon publicerar jag mitt nya verk med trailer och allt och det vill ni nog inte missa, så håll utkik! Nu ska det minsann bli bättre uppdatering på gamla bettan (bloggen, lol)! Ska försöka knåpa ihop en ny header också, huhu. Men jaisis är så taggad på detta! 

Är ni med mig?

OneDirectioNovell

 
Denna novellblogg ägs av Lottie och jag tycker absolut att ni bör kolla in den. Uppdatering sker dagligen om inget annat sägs, och hon är himla bra på att skriva! Klicka på bilden för att komma till bloggen!

Nu ska jag sätta mig ner och skriva på kapitel 50 av TTS, finally! Stay tuned, mina älsklingar. Och förlåt för att jag dröjer så. 
 

OneDfanfic

Klicka er genast in på denna fantastiska novellblogg!
 Den ägs av Ida & Z som är två supersnälla och fina tjejer, och de är jättebra på att skriva! Klicka på bilden för att komma till bloggen. c:

Karaktärspresentationer???


Hej babes!
Ber om ursäkt för att kapitlet inte kom upp igår, men det kom lite annat i vägen. Kapitlet kommer dock upp senare i eftermiddag/ikväll, så håll ut! :)
 
Tanken slog mig inatt att jag bara gjort endast TVÅ karaktärspresentationer, vilket är långt ifrån så många jag hade planerat att göra. Så därför har jag också tänkt fixa så att karaktärspresentationer börjar dyka upp lite hipp som happ här på bloggen.
 
Vilken karaktär skulle just DU vilja veta mer om? Det kan vara precis vem som, stor som liten roll i storyn. Hittills har ni ju fått läsa om Ricky (Nancy's gaykompis & assistent) och Jolie (Niall's flickvän)! :)
 
Önska på nu, mina fina! Hörs snart, P&K! <3

Dålig uppdatering & vloggmakeri

 
Videon bör ses i HD!

Ber om ursäkt för den dåliga uppdateringen, men jag har inte hunnit (eller orkat) skriva på novellen under helgen. Men ska se till att få upp ett kapitel så snart som möjligt. Kanske börjar jobba på det redan ikväll så det kan komma upp imorgon? Ni förtjänar ju bättre uppdatering än såhär liksom! :)
 
Som ni förresten ser i videon här ovan så har jag tänkt börja vlogga! Min lilla introduceringsvideo blev dock inte riktigt som jag tänkt mig, för skärpan vart dålig på många ställen, och i slutet av videon försvann bilden ett tag? o.o Men aja. Ni får hemskt gärna prenumerera på min kanal! Ska försöka uppdatera där så ofta som möjligt med roliga videos, challenges och annat ni önskar se. :D

Vi hörs snart! P&K!<3

Where We Are Tour 2014

Biella Cassidy

Ja, just såhär känner jag just nu, och har gjort sen i onsdags kväll då min bästis köpte konsertbiljetter till WWA-tour åt henne, mig & en kompis till! Är så sjuuukt taggad så det finns inte ord för att beskriva hur lycklig och glad och helt underbart fantastiskt pepp jag är på att få se våra älsklingar live igen! :''D

Har ni köpt biljetter? Isåfall, vart ska ni sitta/stå? :D
Jag & mina friendelitos kommer befinna oss på den röda parkett-sektionen och har alltså ståplatser. SÅ JÄKLA GÖTT! :D På TMH-tour satt vi på läktare 2, så det ska verkligen bli spännande och otroligt roligt att denna gång få vara längst fram! Åh jag vill bara lägga mig ner och gråta men samtidigt skratta och sjunga av lycka! #TheHardLifeOfaFangirl
Är så jäääääkla taggad! How about you?

Har jag världens bästa läsare eller har jag världens bästa läsare?


Kan inte beskriva med ord hur glad jag blev när jag såg detta på instagram för några timmar sedan! Blev alldeles sentimental och lycklig och bloggpepp och helt woahhh emotional! 
Ville bara ge en fet shoutout till @Trisha_Tomlinson för världens finaste instagrampost och världens bästa pepp och för att du stannat sedan 2012! Följ henne på instagram, kära ni, och ni gör hennes dag precis som hon gjorde min, hihi!
Det är just sånt här, tillsammans med era underbara kommentarer och mejl, som får mig att vilja fortsätta skriva och lägga ner så mycket tid på bloggen! Jag har seriöst världens bästa läsare, - utan tvekan! <3

För er som missat så finns kapitel 35 här nedan!
P&K!

Happy Birthday, Niall James Horan!

 
I'll never forget how I fell in love with you. With your crooked teeth, your cheeky smile and your beautifully dirty blond hair. You took my breath away with your cute laugh and your irresistible eyes. Your laugh was stuck in my head everyday, but I didn't bother. Your laugh made me forget why I was sad if I had a bad day. Just by looking at you, I felt so much better.
I remember the time you were sad for not being good enough to be in the band. I remember all the "fans" who refused to hug you, and how you said you felt when people were talking about your teeth. It made me feel sad, because in my eyes, you have always been perfect. And you will always be. Crooked teeth or not, fit or not, blond or brunette... It doesn't matter, - you're perfect in every way.
This year, I finally got to see you. From afar, but still, I got to see you. You were so amazing, talented, beautiful and funny. Just like I imagined you to be. You were just perfect.
I cried during your solos, because you have one of the five most angelic voices in the world. I can't see how you could even think that you're not good enough. Everytime I'm feeling a bit blue, I listen to One Direction, and when your solos comes on, my smile gets a little bigger. My day gets a little brighter. And I get a little happier.
I remember that summer when you and the boys had twitcams almost everyday, and everyone called you boring because you just sat there, humming on songs and picking strings on your guitar because you didn't know what else to do or what to say. But I didn't find that boring. Not at all. I could watch you play the guitar and listen to you humming all day for the rest of my life, and I wouldn't get bored. 
 
No matter what happens to the band in the future, you'll always be one of my five favourite heroes.
Now I watch you growing up, and I've come to the conclusion that I'll probably support you 'til the day I die. Your hair is styled in a different way, you look fit and you're not as shy anymore, but to me you'll always be that guy with crooked teeth and a silly smile with a guitar in your hands. That guy who started on the stairs with his four best friends, and who's today on top of the charts. You made me believe; Dreams do come true, if you dare to dream.
 
I love you, Niall James Horan. Happy birthday!
 
Sincerely yours
Vendela

~ INSTAGRAM - @Directionery ~


Nu finns en miniversion av bloggen också på instagram! Där lär jag bjuda på allt från sneakpeaks på kapitel & noveller till novellbloggs-shoutouts, information angående uppdatering och allt annat som har något med bloggen att göra. Hur ballt?

Kika in och följ vet ja! @Directionery @Directionery @Directionery

Ni har väl inte glömt att bloggen också finns på twitter? @DirectioneryNB

Vill ni diskutera bloggärenden, trailerskapande, har andra ärenden eller helt enkelt bara vill prata så nås jag också på directionery@hotmail.com !

Nu ska jag skutta in i duschen, och sen ska jag börja skriva på kapitel 26! Stay tuned... ;)

StoriesToldByAFriend

(Klicka på bilden, eller HÄR, för att komma till bloggen!)

Kände för att ge denna novellblogg en liten shoutout! Den pågående novellen heter All About Us, och bloggen ägs av Elin. Alltså den Elin som är med i Through The Storm men där går under namnet Jolie (aka Niall's flickvän)! Hon är gryyymt bra på att skriva, och jag tycker absolut att ni bör kika in på hennes blogg ögonabums!
Speciellt om du har en tjing på Justin Bieber, 'cuz it's Bieberlicious!

Håll utkik för en karaktärspresentation som kommer upp någon gång under dagen! Kapitel 20 kommer dock inte upp förrän imorgon tyvärr, fast bara för er skull så har jag gjort det lite extra långt!
Ha en bra lördag, mina vänner!<3

Vinn en länkning på AboutOneDirectionn.devote.se

Jag är med och tävlar om en länkning på Ellen's blogg! Var med du också vet ja! Allt du behöver göra är att kommentera "Jag är med" på hennes blogg (som du kommer till om du klickar på bilden), och om du vill, - för en större chans att vinna, länka henne på din blogg! 

Ang. uppdateringen

Hallå vänner!
Förlåt för att det ekar tomt här, jag har inte lämnat er med mening. En del av min släkt är nere på besök nu under midsommar, så jag försöker umgås med dem istället för att sitta framför datorn eftersom vi inte träffas speciellt ofta då vi bor så långt ifrån varandra. Men de åker på tisdag, och när jag kommer hem från jobbet då så är jag tillbaka igen med nya krafter! 
Har redan skrivit klart nästa kapitel, + kapitlet efter det för hand, så det kommer gå mycket fortare för mig att lägga upp dem sedan.

One Direction

Hoppas ni förstår. Får typ ångest över att jag inte lagt ut något sen i tisdags och att ni kommer få vänta ytterligare några dagar. :( 
Oh well, hoppas eran midsommarafton var grymmare än grymmast!
Vi hörs snart! Finns på twitter om det är något. (;

NOVELLFOTON

(Klicka på bilden, eller HÄR, för att komma till bloggen!)

Denna novellblogg ägs av Emma, och den pågående novellen heter I'll Never Forget You. Den är ganska nyligen påbörjad, så det är inte alls mycket att ta igen om du vill börja läsa, vilket jag absolut tycker att du ska! 

Handling:
My bor som ensam barn med sin mamma Klara och pappa William både i Holmes Chapel innan familjen flyttade till Sverige för att William fått jobb. Så den lilla familjen flyttade och allt blev bra. My trivdes bra i sin nya skola men saknade sina kusiner Harry och Gemma. Men än dag är My´s mamma med i en bilolycka och skadas svårt. Läkarna tror inte att hon kommer att klara sig. Vad händer när en av dom man älskar mest helt plötsligt försvinner? När man inte vill leva?

Vill du också göra ett länkbyte, något slags samarbete eller är det något annat du har på hjärtat? Bara släng iväg ett mail till directionery@hotmail.com eller lämna en kommentar! Jag är öppen för förslag. c:

NovellerMedOneDirection

 
(Klicka på bilden, eller HÄR, för att komma till bloggen!)
 
Denna novellblogg ägs av fina My, och den pågående novellen heter Lose Myself. Den är sjukt välskriven, riktigt spännande, och börjar man läsa så är man fast efter bara något kapitel! Tycker absolut att ni bör kolla in hennes blogg. Ni kommer inte ångra er, tro mig! 

Handling:
Lizzy Scott är 17 år och bor i England med hennes tvillingbror Alex och hennes pappa. Lizzy och Alex mamma lämnade dem när de var små och flyttade direkt till en annan man, vilket har varit en daglig kamp för dem båda syskonen och även deras pappa och de kan ännu inte förlåta det hon gjorde. Eftersom Lizzy växt upp med två sporttokiga killar så har hon blivit en slags pojkflicka. Mode och Musik har aldrig intresserat henne och istället så ägnar hon sig åt sport och sin stora passion för dans. Lizzy och Alex har en speciell relation till varandra, trots att de är varandras motsatser utseendemässigt så tänker de väldigt lika, de förstår och stöttar alltid varandra. Men vad händer egentligen med en själv när personen som alltid funnits där, hjälpt en när det är svårt och alltid skyddat en från alla faror ute i världen, inte längre finns där? Kan man någonsin bli lycklig igen?

Klicka er in på hennes blogg, NU NU NU!!! :D

Vill du också göra ett länkbyte, något slags samarbete eller är det något annat du har på hjärtat? Bara släng iväg ett mail till directionery@hotmail.com eller lämna en kommentar! Jag är öppen för förslag. c:

Tidigare inlägg


RSS 2.0