Chapter 1 - StuDYING

Läsesalen låg öde den här tisdagseftermiddagen i slutet av september. Mitt enda sällskap i biblioteket var ett gäng mattenördar, samt bibliotekarien, Mrs.Ross. Jag gick och väntade på att Eddie skulle komma och noterade att han var sen. Hans mattelektion hade slutat för sju minuter sedan, och han var ännu inte här.
Jag suckade tungt och övervägde alternativen. Antingen kunde jag stå kvar här och vänta, eller så kunde jag sätta mig och plugga själv, eller gå och se efter vart han höll hus?... Jag bestämde mig för det sistnämnda och rörde mig mot dörren, men helt plötsligt blev jag stoppad av ett lågmält harklande, och Mrs.Ross vinkade åt mig att komma.
"I've got your books, Miss Hayes", log hon och sköt en trave böcker över utlämningsdisken.
"Oh, thanks", sa jag och log uppskattande. Enligt rektorn fick en elev bara begära upp till ett visst antal böcker per dag, men det struntade jag i. Dessutom hade Mrs.Ross skött mina beställningar i nästan en månad, och hon klagade inte.
"You're welcome", sa hon varmt.
Nu när jag hade mina böcker så kunde jag väl lika gärna sätta mig ner och plugga själv, så jag lyfte upp högen med böcker och gick bort till läsesalen igen. Jag slog mig ner vid det nötta ekbordet och la upp böckerna framför mig. Egentligen borde jag plugga historia, men eftersom Eddie inte hade dykt upp än så kunde jag ju passa på att kolla igenom de skönlitterära böckerna jag lånat. Det var mestadels deckare och fantasy eftersom jag inte var speciellt förtjust i chick lit eller romaner som de andra tjejerna i min klass föredrog. Eller tja, i alla fall de som faktiskt gillade att läsa. 
Jag förstod liksom inte grejen med romaner. De var ju likadana allihop? Tjej träffar kille, kille träffar tjej, de blir kära i varandra, någon dramatisk händelse sker och tjoff så är allt bra igen, sen gifter de sig och skaffar femtioelva barn, slut. Är inte det ganska tråkigt att de alltid är så förutsägbara och slutar i princip likadant? Och det här med att tjejen alltid ska gråta inälvorna ur sig när killen dumpat henne, som om hon inte kan stå på egna ben? Om förhållanden alltid ska vara så tragiska, vad ska de då vara bra för?
Jag hade aldrig haft någon pojkvän, om man inte räknade med killen jag gifte mig med på dagis, men inte klagade jag för det? 
Jag ruskade på mig och försökte koncentrera mig på svårigheterna i nuet istället. Historieboken badade i lampskenet och väntade på att bli öppnad, men jag var inte så desperat över att få veta mer om vår världs historia att jag skulle börja plugga innan Eddie kommit.
Eddie brukade vanligtvis inte vara sen, så jag hoppades att han hade en bra ursäkt till varför jag fått vänta så länge.
Tystnaden i biblioteket upphörde när dämpade röster fyllde luften, och jag suckade irriterat för mig själv. Sedan reste jag mig upp och började gå mellan hyllorna som var fulla med böcker i alla genrer och tjocklekar.
"I can't believe that Mr.Powell made us do this", muttrade en fjantig röst som jag trodde mig tillhöra Holly. Holly gick i min parallel klass, och om det fanns någon jag verkligen hatade på den här skolan så var det Holly och hennes gäng. Alla killar trånade efter Holly, Francesca och Libby, och alla andra tjejer såg upp till dem, men jag själv ville bara kräkas på dem. De umgicks också bara med idiotiska killar, såsom Connor och Rhys. Det var också två killar till i gänget, men jag kände dem inte tillräckligt väl för att döma dem. Den ena killen hette Louis, och så vitt jag visste så var han gay (no offense!), och den andra hette Zayn. På skolans snygghetslista så låg nog Zayn i topp 3, - inte för att jag brydde mig eller så. Det var nog alla tjejers största dröm att få gå ut med någon som Zayn, men eftersom alla andra ville ha honom så ville jag bara spy galla över honom.
Missförstå mig inte nu, jag var ingen människohatare i allmänhet. Det var snarare andra som hade något emot mig, vilket fick mig att tycka illa om dem tillbaka. Jag låg så långt ner på populär-listan att det inte var speciellt många som kände till mig. Eller rättare sagt, jag stod nog inte med på den listan alls.
Om man frågade eleverna 'Har ni sett Charlie Hayes?' så skulle det i bästa fall bara vara 1 av 10 som reagerade på namnet. Och de som faktiskt visste vem jag var skulle rynka på näsan och muttra något i stil med 'Varför bryr du dig? Hon är en tönt'.
Charlie Hayes är skolans outcast. Den där tjejen som ingen bryr sig om, som de flesta inte lägger märke till, och de som faktiskt gör det önskar hon kunde låta bli. Om man kollar på närmsta skoltoalett så står hennes namn klottrat på väggarna tillsammans med fula ord och äcklade smileys. Ser ni henne i matsalen så sitter hon oftast ensam, om inte Eddie har lunch samtidigt vill säga. Vill man hålla sig kvar på populäritets-listan så ska man hålla sig borta från The Outcast. Inte prata med henne, inte röra vid henne, inte sitta nära henne eller någonting. Det enda som får lämna ens läppar angående Charlie Hayes är skitsnack.
Men oroa er inte, jag är van vid det där nu.
"I hate history", klagade Holly, och jag återvände till verkligheten. Hennes röst lät riktigt nära, och jag fruktade att hon stod på andra sidan bokhyllan.
"Frances, will you do my homework?", frågade Connor, och jag kunde höra en djup suck från andra sidan.
"Not a chance, idiot."
Om jag var tvungen att välja en i deras gäng som jag faktiskt tyckte om så var det nog Francesca. Hon var den enda, förutom Eddie och våra lärare, som faktiskt vågat möta min blick. Och inte bara möta min blick, - hon brukade le också. Inte ett sånt där "hej jag är bäst"-leende, utan mer utav ett snällt och kanske förstående leende. Det var inte svårt att se varför Francesca var poppis. Hon var både snygg, snäll och smart, och hon var inte alls sådär idiotisk och blåst som de andra två tjejerna. Men jag förstod verkligen inte varför hon var ihop med Rhys. Rhys var dum i huvudet, om jag skulle beskriva honom kortfattat. Ja, dum i huvudet var nog ett passande uttryck.
"I'll be right back. I'm just gonna...", mumlade Zayn, och jag såg honom gå bort till utlämningsdisken för att prata med Mrs.Ross. Zayn's röst stack ut väldigt mycket från de andras. Den var liksom mjuk och dämpad, men samtidigt sträv och raspig på samma gång.
"Has he ordered books again?", frågade Connor. "You're so gay, Zayn!"
Zayn vände sig om och visade sin kompis långfingret.
"Ah come on, let him be", sa Louis och klappade till Connor på axeln.
"Lou, turn down with the gayness." Connor flinade, och Louis drog ut en bok och slog honom med den.
"Oh shut up."

"Sorry I'm late", sa Eddie och klappade mig lätt på axeln innan han slog sig ner mitt emot mig.
"What took you so long?"
"Mr.Tahiki wanted to talk about my math sample." Han log ursäktande mot mig, och jag lyfte ett ögonbryn.
"Oh, okey. Then, how did it go?"
"Great! I got an A!"
"Cool, congratulations." Jag nickade uppmuntrande och såg sedan ner i min historiebok. Det var knappast Eddie's första A. Han var ett riktigt mattesnille, och eftersom hans fritid i princip bestod av plugg så var han typ skitbra i alla andra ämnen också.
"Thanks... You're not mad, are you?" Han försökte få ögonkontakt med mig, så jag mötte hans blick igen.
"No, I'm not mad. Just make it here in time next time, will you?"
"Sure", log han och sträckte fram sin knytnäve, och vi gjorde vårat speciella handslag. Ja, vi var såna töntar så vi höll fortfarande på med speciella handslag, trots att vi båda var sjutton år gamla och gick i high school.
"Do you need any help with that?" Eddie nickade mot min historiebok, och jag snörpte på munnen.
"Hm... Yeah, I think I could use some help over here."
Han reste sig upp och flyttade stolen till min ände av bordet. "Okey, let's see... Yeah, I've already done this essay, so let's do this!"
 
Skolans klocka klämtade sju gånger. Kvällsmörkret sänkte sig snabbare nu än för några månader sedan, men fortfarande dröjde sig skymningsljuset kvar. Det var bara en halvtimme sedan personalen hade tänt lamporna inne i biblioteket, och små gyllene pölar syntes nu här och där i det grå ljuset. Man fick lov att stanna här ända fram till klockan tio om man så ville, men Eddie och jag kände oss klara för idag.
Jag skickade iväg ett snabbt sms till mamma om att jag snart var påväg hem, och sedan reste jag mig upp för att dra på mig min slitna militärmönstrade jacka. Alla, inklusive min familj och Eddie, tyckte att min klädstil var skitkonstig. Jag hade jämt på mig mina svarta Dr.Martens, militärjackan, svarta byxor, min vinröda mössa och en t-shirt med något roligt tryck, men för alla andra tjejer var klädkoden tunna tights, shorts som fick dem att visa halva rumpan och skitsmå toppar så de kunde showa off med sina platta magar. Det fick mig nästan att känna mig lite som en nunna när jag hängde i caféterian eller var i matsalen.
"See you tomorrow", sa jag och stoppade ner mina böcker i ryggsäcken.
"Yeah, bye."

"I'm home!", ropade jag när jag klev innanför dörren.
"In here!", ropade mamma tillbaka, och efter att ha sparkat av mig skorna, hängt upp jackan på kroken och slängt väskan på golvet så gick jag ut i köket. Min storebror satt redan vid köksbordet, och mamma höll på att duka fram inför middagen.
"Hey geek", retades han, och jag räckte ut tungan. Jag var inte direkt känd för att vara mogen, om man säger så.
"Hi idiot", muttrade jag och slog mig ner mitt emot honom.
"Charlie!", sa mamma upprört.
"Hey! He started?" Jag höll oskyldigt upp händerna i luften, och Michael sparkade mig på smalbenet.
"Aoch! Was that really necessary?"
"Kids, calm down", klagade mamma och ställde ner skålen med kycklingsallad framför oss. Min mammas humör var sällan det bästa efter en lång och hård dag på jobbet. Hon jobbade som engelskalärare på en annan skola, och att vara lärare var tydligen mer slitsamt än vad man kanske trodde. Deras jobb var inte endast att slänga ut uppsatser och läxor hipp som happ och sätta press på oss elever. Nej, de fick ta itu med en hel del andra saker också.
Jag & min bror kunde vara en riktig pain in the ass när vi bråkade, och bråka gjorde vi nästan jämt. Vi hade svårt att komma överens, men de stunder vi faktiskt kunde vistas i samma rum var guld värda. Trots att min bror inte visste speciellt mycket om mig så var han ändå som en bästa vän. Han kunde faktiskt komma med ganska kloka idéer, fanns alltid där som läxhjälp (trots att jag var hjärnan av oss två), och brukade alltid försvara mig när vi var små och någon var taskig. Mamma & Michael visste dock inget om att jag var utanför i skolan och inte hade speciellt många vänner. Och med 'inte speciellt många' menar jag en, alltså Eddie. De trodde att jag var som precis vilken tjej som helst, bara det att jag inte brydde mig ett skit om smink, snygga kläder eller heta killar.
"So, how's your boyfriend?", frågade Michael och räckte mig pastasleven.
"Huh?", sa jag frågande då jag inte lyssnat så noga på föregående samtal eftersom jag var helt inne i min egen värld.
"Michael." Mamma såg menande på honom och vände sig sedan mot mig. "What he wanted to say was; how's Edward?"
"Eddie's good?" Jag rynkade pannan och slevade upp kycklingsallad på min tallrik.
"Sorry, I forgot you're a lesbian", skrattade Michael, och mamma daskade till honom på armen. 
"Enough, Michael. You're a grown up man now, so it's time to start acting like one."
"Well, sorry then. It's not my fault that I'm starting to wonder since she never goes out?"
"Boys aren't everything, honey."
"Exactly!", fyllde jag i. "And, there's nothing wrong with being homosexual? But I'm not, okey? But maybe you are, 'cause I haven't seen a girl here since Paulina dumped you!"
"Charlie, for god's sake! That's enough!", ropade mamma, och vi båda tystnade.
"Sorry, mom", mumlade jag och såg ner på min tallrik. Jag kände mig inte alls hungrig längre, så jag bestämde mig för att lämna bordet. "I'm going to my room."

Och första kapitlet är uppe, tjohoo! Ganska händelselöst, men man måste ju börja någonstans liksom. Hoppas ni gillade det och att ni fortfarande är lika peppa på denna novell som jag är!
Puss & Kram!

OnedNooveller

Klicka på bilden, eller HÄR, för att komma till bloggen!
Denna blogg tillhör två jättefina tjejer men en stor talang gällande skrivande! Jag tycker absolut att ni bör checka in deras fina blogg, och läser ni ett kapitel så lär ni fastna direkt! Deras pågående novell heter Back For You, och detta är den spännande handlingen:

Alla skriver alltid om den där speciella tjejen, som inte står ut i mängden eller som verkligen gör det, som hittar den perfekta killen, dess själsfrände och att de blir kära, lever dramatiska dagar, löser allt och simsalabim så lever de lyckliga i alla sina dagar efter ett pampigt stort bröllop. Men vad händer egentligen efter det? Blir allt verkligen så perfekt som det har beskrivits i alla böcker och drömmar hon haft, får hon uppleva allt hon drömt om och blir det verkligen ett lyckligt slut när slutet väl kommer?
 
Erica lever sin dröm, hon visade sig vara den där speciella tjejen från alla böcker och noveller som hittar den där perfekta killen, får uppleva mer dramatik än de flesta men i slutändan löser allt och nu är det bara ett steg kvar, det stora pampiga bröllopet. Men med bara 43 dagar kvar till den stora dagen händer det som absolut inte får hända, det där lyckliga slutet hon drömt om, allt det raseras. Niall finns fortfarande kvar vid hennes sida, men finns hon kvar vid hans? Kan förflutet förlåtas och bryggor bryggas upp igen? Kan man i hjärta och själ verkligen förlåta vänner en andra gång? Finns det verkligen något som heter ÄKTA KÄRLEK? Har det i sådana fall verkligen makten att ådstakomma vad som helst? Om ni vill veta svaren, byt blad och följ med Erica och Niall på deras väg att hitta svaren på den största utmaningen de någonsin ställts inför, är det möjligt att minnas?

PROLOG: + These Four Walls +

 
Jag sitter här med ett tomt word-dokument framför mig. Har så mycket att säga, men vet inte vart jag ska börja. Vill skriva ut mina känslor, men inget kommer. Fingrarna rör sig inte ur fläcken. Jag är som förstenad. Tänker på honom hela tiden, men trycker bort tankarna med allt jag har. Och kvar lämnas jag med ingenting.
"Miss Hayes, do you understand the essay?", frågade min magister. Jag nickade sakta, med blicken fäst i golvet framför skolbänken. Även om det kanske inte verkade så, så hade jag faktiskt lyssnat lite. Vi skulle skriva en uppsats. Om kärlek. Det kunde vara en dikt, en novell eller vad som helst, men det skulle på något vis handla om kärlek. Jag hade dock ingen aning om vad jag skulle hitta på. Allt jag hade att säga om kärlek var att kärlek sög. Och jag kunde inte direkt skriva en uppsats på två ord.
Jag biter på en nagel och fortsätter fundera. Men det gör ont att fundera. Jag orkar inte tänka. Orkar inte känna. Orkar inte gråta.
Mamma bankar på dörren, men det är som om jag inte hör. Kanske vill jag inte höra. Jag har hållit mig instängd på mitt rum i tre dagar nu. Jag har struntat i att gå till skolan, har inte fått en skymt av solen eller känt snöslasket under skosulorna på tre hela dagar. 
Jag sätter på musik för att fylla tomrummet och låter den eka i min hjärna. Men det hjälper inte. Jag mår fortfarande fördjävla dåligt. 
Jag skriver "recept på ett krossat hjärta" som rubrik, funderar på om det ska bli en dikt eller en novell. Jag är inte bra på att skriva något av det, men låter i alla fall fingrarna röra sig över tangentbordet. Fast jag får inte fram något vettigt. Allt som står är "Recept på ett krossat hjärta. Allt som behövs är en snygg idiot, en töntig tjej och lite falska ord och komplimanger."
Jag suckar tungt. Det här går inte. Jag kan inte. Jag klarar inte av det.
"Love", muttrar jag för mig själv, och ordet svider när det lämnar mina läppar. Kärlek suger. Hela livet suger, till och med. 
Fan vilken tråkig människa, tänker ni säkert nu. Men jag har inte alltid varit såhär. En gång i tiden var jag en glad och ganska lycklig liten tjej, men den tjejen växte upp och förändrades, och likaså gjorde världen runt omkring. De senaste åren har varit pest och pina, men jag har stått ut, för jag vet att en dag så blir allt bättre. Och en dag blev faktiskt allting bättre. Allt var på topp, men livet är ett skämt och jag ramlade återigen ner på botten. Det är bara det att nu finns det ingen som kan hålla mig flytande längre.
 
Ensam. Jag är så jävla ensam.

Plötsligt får jag en idé, en riktig snilleblixt. Jag suddar ut det jag skrivit i word-dokumentet och börjar knappa på tangenterna igen. Som från ingenstans vet jag plötsligt precis vad jag ska skriva. Precis vad jag ska prata om den dagen vi ska läsa upp våra uppsatser i klassrummet. Jag ska berätta om fyra fantastiska idioter till killar som en gång var mitt allt men som nu fått mig att känna mig ensammast i världen. 
Jag börjar skriva och skriver tills fingrarna blöder och blickar då och då tillbaka på den starkt röda rubriken:

"These Four Walls"

+ Karaktärer +

Charlie Hayes - The Outcast
Untitled | via TumblrUntitled | via Tumblr

Michael Hayes - Storebrorsan
sam evans | via Tumblr

Edward (Ed/Eddie) Mitchell - Bästa vännen
-- | via Tumblr
 
Zayn Malik - The Popular Guy
tumblr_n2kamy1Fxz1tntb38o1_500.gif (500×326)

Niall Horan
* writing * princess I love you and miss you.

Liam Payne
Untitled | via TumblrUntitled | via Tumblr

Louis Tomlinson
UntitledUntitled

Harry Styles
♡ He's just a loner with a sexy attitude ♡ | via Tumblr♡ He's just a loner with a sexy attitude ♡ | via Tumblr

+ These Four Walls +

 
 
"Some people love, and some people cry
Some people leave, and some people die."

Snälla döda mig icke [OBS OBS VIKTIG INFO]

Hallå, du där!

 
Ja precis, just du ja. Jag har något väldigt viktigt (eller kanske helt oviktigt ur vissas synvinkel) att berätta för dig och alla du känner som läser denna blogg.

Okej, jag ber om ursäkt i förväg, för några av er planerar säkerligen att döda mig när ni läst vad jag har att säga. Men, jag har satt Through The Storm på on hold. Alltså pausat den. Kanske för några veckor? Kanske någon månad? Kanske till i sommar? Ingen vet, inte ens jag. Men jag vet att den en dag ska bli avslutad, men det går bara inte just nu. Jag kan inte skriva när jag inte känner mig tillräckligt motiverad, och ni har nog alla märkt hur otroligt omotiverad jag varit på senaste tiden gällande TTS.

Men frukta icke, för så snart som imorgon publicerar jag mitt nya verk med trailer och allt och det vill ni nog inte missa, så håll utkik! Nu ska det minsann bli bättre uppdatering på gamla bettan (bloggen, lol)! Ska försöka knåpa ihop en ny header också, huhu. Men jaisis är så taggad på detta! 

Är ni med mig?

Q/A - Directionery.blogg.se - Q/A ~ Part 3


Elin: 
Vilken är din favorit social-media-sajt? Typ som tumblr, Facebook osv. 
Svar: Twitter och tumblr helt klart! Där hänger jag 24/7.

Elin: Din mest använda app på mobilen? 
Svar: Antagligen twitter, instagram eller wattpad. 

Elin: Kan du lista dina obsessions i storleksordning? 
Svar: Känner mig ganska trögfattad just nu för jag är inte helt säker på om du menar att jag ska lista dem efter ordning hur obsessed jag är vid sakerna eller hur stora tingen är, som t.ex. elefanter kommer först eftersom de är giant animals och sen saker som är mindre, lolz. Men antar att du menar det förstnämnda, så here we go:
1. böcker
2. läppstift
3. te eller kaffe
4. tumblr
5. one direction
6. godis, eheheh...
7. gråtfilmer 
8. väskor
9. knästrumpor
10. ljusslingor
Normala obsessions, I know... o.o 

Elin: Vilket perspektiv gillar du bäst att skriva ur?
Svar: Hm, svårt. Gillar egentligen att skriva ur allas perspektiv, men i TTS har jag fastnat lite för att skriva ur Zayns och Stinas perspektiv. Och gällande den nya novellen så tycker jag väldigt mycket om att skriva ur huvudpersonens perspektiv, och ur Nialls. 

Elin: Vilken karaktär i någon av dina noveller ser du mest av dig själv i? 
Svar: Av de publicerade novellerna så är det nog Ruby och Nancy. Har liksom delat upp mig själv och placerat varsin halva i dem och sedan blandat med en näve fantasi. Men den jag ser allra mest av mig själv i är som sagt huvudpersonen i den nya novellen. Okej, det börjar bli lite jobbigt att skriva "huvudpersonen i den nya novellen" hela tiden så jag ska avslöja hennes namn. Hon heter Charlie. Hon påminner om mig på många sätt, hon tänker ungefär som jag och vi delar samma dåliga humor. Vi har ungefär samma klädstil, hon kan verka ganska bitter ibland - precis som jag, men kan samtidigt vara sprallig och glad. Och så är hon lite nördig också, heh. 

Elin: Om du fick leva i vilken bok som helst, vilken skulle du välja och varför?
Svar: Det är väl nu man förväntas säga någon kärleksroman, men ett sådant tråkigt liv skulle jag inte vilja ha. Men jag skulle heller inte gärna riskera livet i hungergames eller Divergent, men eftersom jag är en true fantasylover så måste jag nog svara Harry Potter. Det är liksom lagom läskigt, lagom farligt men samtidigt fantastiskt spännande och roligt! Plus att då skulle jag kunna bli tillsammans med Draco som är min biggest crush typ haha.

Elin: Hur länge skulle du överleva i the hunger games? (alltså själva arenan, inte boken) 
Svar: haha omg det här var läskigt, pratade ju precis om hungergames. Ärligt talat så tror jag inte att jag skulle överleva speciellt länge. Jag skulle nog springa ifrån alla direkt utan att tänka på att få tag i mat och vapen och såna nödvändiga grejer, och sen skulle jag antingen svälta ihjäl eller bli dödad, probably. Även om jag så hade ett vapen så skulle jag inte leva länge. Jag är hemskt usel på att sikta och kasta saker, och jag skulle inte ha hjärta för att stabba ihjäl någon. Så ah...

Elin: Läser du helst böcker på svenska eller engelska? 
Svar: Jag föredrar att läsa på engelska, men jag läser mycket på svenska också.

Elin: Ska du se TFIOS när den kommer ut? (the fault in our stars) 
Svar: Ja absolut! Är sååååå taggad!!! Tror att hon tjejen kommer bli himla bra som Hazel, och han som spelar Isaac är en stor favorit hos mig så han kommer nog passa mycket bra, och jag har stora förväntningar på killen som spelar Gus. Men filmen lär nog vara mycket bra eftersom John Green själv varit med och regisserat den!

Elin: Finns det någon artist du verkligen inte står ut med att lyssna på? I så fall, vilken? 
Svar: Caroline af Ugglas, hardcore metal-band och typ operasångare. ugh. Står heller inte ut med Taylor Swift, men det är inte på grund av hennes musik, utan på grund av hennes hemska personlighet. Hennes låtar och texter är bra, men så fort jag hör ett ord från henne så mår jag nästan illa.

Elin: Hur mycket på en skala från 1 till 10 (där 1 är minst och 10 mest) stör du dig på stavfel i böcker/fanfics osv? 
Svar: Måste nog säga 8. Jag är ganska petig med stavning, men jag har full förståelse för slarvfel och sånt för det gör jag själv jämt. Men läser man en fanfic/bok/novell där det bara är en massa stavfel så brukar jag tröttna ganska snabbt eftersom jag rättar varje ord i huvudet istället för att koncentrera mig på vad jag egentligen läser.

Bella: Ska du på One Direction konserten? Vart, vilket datum, vilka platser har du? vilka ska du gå med?
Svar: Ska som sagt gå den 13:e juni, och jag och mina kompisar; Karolina (Karro) och Mathilda (Mattis) har ståplatser på den röda sektionen. Så vi kommer få köa en del, haha.

Bella: Varför började du skriva? 
Svar: För att jag älskade att läsa och själv hitta på egna karaktärer och miljöer och händelser när jag var liten. Jag har alltid haft en vild fantasi och lever mer i mina drömmar än i verkligheten, så att skriva fick väl mig att komma ner på jorden igen liksom. Och sen började jag ju skriva på en Justin Bieber-fanficblogg fast att jag aldrig varit något jättefan av honom, och då kände jag inte till en enda fanficblogg om One Direction och tänkte att "yolo", så då startade jag Directionery. Och sen kom alla ni med beröm och skitbra kritik som ledde till toppbetyg i skolan och bättre självförtroende, och sen utvecklade jag något slags förhållande med er (kanske är det ensidigt, vad vet jag?) och nu vill jag aldrig lämna denna blogg haha.
 
Bella: Berätta om Västervik, dina vänner och din pojkvän. 
Svar: Vet inte riktigt vad jag förväntas säga. Västervik är, enligt mig, en ganska trist stad. Lite för liten för min smak, och det händer inte mycket här. Det är tack vare vänner och fritidsaktiviterer som jag inte går under, haha. Men staden är väldigt fin och mysig på sommaren, och då händer ju också ganska många grejer så som Visfestivalen, ibland Karnevaler, små konserter och gud vet allt.
Vad jag ska säga om mina vänner vet jag inte alls. Har en massa, så det skulle ta ganska lång tid om jag skulle rabbla upp allas namn. Umgås fortfarande mycket med folk från min klass i högstadiet, men står också tjejerna i min nuvarande klass väldigt nära och hänger mycket med dem. Sen har jag ju mina bästa killkompisar uppe i Ume också, men dem kan jag ju inte träffa lika ofta. Men ja, mina vänner är fantastiska, ställer alltid upp för mig och jag har alltid någon jag kan vända mig till gällande olika saker. Jag älskar dem av hela mitt hjärta.<3
Min pojkvän heter Noel, är lika gammal som jag och går på samma gymnasium som mig. Dock ej samma linje. På fritiden tränar han innebandy och har matcher då & då, och annars umgås han väl mycket med mig, sin familj och sina kompisar. Han är snygg och söt, jäkligt lång och har världens finaste personlighet. Han är omtänksam, snäll, romantisk, rolig och jättegullig och bara aokfahfyadhg. Älskar honom så mycket.<3 Kan alltid vända mig till honom gällande allt och det finns inget bättre än att umgås med honom. 

Bella: Lyssnar du på svenska artister? Om du gör det. Vilka då?
Svar: Lyssnar mest på Håkan. Men också på Kent, Veronica Maggio, Thomas Stenström och Norlie & KKV. Men annars är jag inte så mycket för svenska artister.

Bella: Vem är din favorit 1D?
Svar: Niall<333

Bella: Hur upptäckte du dom? 
Svar: Tror jag har svarat på denna fråga typ femhundra gånger, så jag tar det kortfattat. Hittade deras videodiaries och auditions på youtube, tänkte "jaisis vilka söta killar", lyckades på något vis glömma bort deras existens, såg WMYB på mtv, blev kär och tänkte att dessa killar känner jag igen. Googlade deras namn, gick in på youtube, hittade alla videos igen och blev kär på nytt. Kollade hundratals videos med "1D facts" och tänkte att jag vill dejta dem alla eftersom vi har så mycket gemensamt och de är så snygga och sjunger så fantastiskt bra, kärade ner mig totalt i Up All Night albumet och tja, det var väl då jag insåg att jag var en överobsessed Directioner. 

Bella: Hur länge har du vart ett fan/directioner och när blev du det?
Svar: Skrev inte in något exakt datum i min kalender tyvärr, men sedan WMYB antar jag, fast att jag visste om dem sedan innan. Så jag har väl varit en directioner länge nu. Tycker det var jätteroligt då när killarna var som ens egna lilla hemlighet eftersom inte speciellt många kände till dem, men samtidigt tycker jag det är kul att de har så många fans nu eftersom jag genom dem fått en massa nya fina vänner världen över.

Bella: Vad gillar du för filmer?
Svar: Jag gillar det mesta, men fantasy, gråtfilmer och disney är väl det som ligger varmast om hjärtat för tillfället. Och skräckfilmer. Har världens hatkärlek till skräckisar.<3

Bella: Vilka är dina favoritfilmer, serier?
Svar: Har ingen favoritfilm, men favoritserierna är American Horror Story, My Mad Fat Diary, Skins, The Walking Dead, Glee, New Girl och The Carrie Diaries.

Bella: Dom bästa sakerna som hände 2013 och dom sämsta sakerna som hände 2013.
Svar: 
De bästa sakerna:
* Träffade Noel och blev tillsammans med honom
* Var på TMH tour med bästa Karro! En av de bästa dagarna i mitt liv, seriöst <3
* Hade en toppensemester i Marmaris, Turkiet
* Hade två skitroliga sommarjobb
* Övernattning i Gläntan (en liten stuga vid vattnet) med nya klassen
* Alla föreställningar med teatern och smågig jag varit på
* Mitt surprise-party som mina vänner ordnat på min födelsedag
Finns så himla många bra minnen från förra året. 2013 var verkligen mitt år!
De dåliga sakerna:
* Hamnade i någon slags svacka när vi slutade 9:an och hade ångest över att jag skulle börja gymnasiet och att kompisgänget skulle splittras och att jag inte fick flytta som alla andra, osv.
* Fick körtelfeber och spenderade en stor del av jullovet på vårdcentralen, akuten och sjukhuset. Inte kul alls må jag säga.

Bella: Vad längtar du till 2014?
Svar: London-resan, föreställningsveckan med musikal, Håkan-konserten, WWA tour den 13:e juni, sommaren, Mallorca-resan, sena kvällar med kompisar, sol och bad, longboardåk och småresor runt om i Sverige!

Q/A - Directionery.blogg.se - Q/A ~ Part 2

Sofia: Har du några planer inför 2014?
Svar: Jajemen! På påsklovet fyller jag 17, och dagen efter åker jag, mamma & brorsan till London i några dagar för lite shopping och familjemys. Sen är det inte långt kvar tills föreställningsveckan med musikal som jag ser mycket fram emot, och så ska jag på Håkan Hellströms konsert den 7:e juni och sen på WWA tour den 13:e. Under sommaren ska jag sommarjobba och förhoppningsvis åka över till Gotland ett tag, umgås med en massa vänner och förhoppningsvis få träffa min bästa kompis i ume. Och sen i slutet av sommaren ska jag & familjen åka till Mallis, och sen börjar jag 2:an på gymnasiet. Kul kul! c:

Sofia: Har läst på din blogg att du är en massive tedrickare, så vad är din favoritsmak?
Svar: Oj, den var svår! Måste nog svara hallon/lakrits, rabarber/vanilj eller blåbärsmuffins! 

Sofia: Favoritklädesplagg? Visa gärna bild!
Svar: Just nu trippar jag ganska ofta omkring i denna skjorta från Monki!

 
Sofia: Favoritsmink?
Svar: Läppstift! Sen i somras har läppstift blivit något jag bär dagligen, och mina kompisar blir ofta förvånade om jag kommer utan det till skolan eftersom det är så vana vid att se mig med knallröda, vinröda eller rosa läppar haha! Har också fått mina kompisar till att börja bära det oftare, vilket är väldigt kul. Älskar läppstift!

Sofia: Såg att du la upp en egenskriven låt på din privata blogg. Skriver du ofta låtar? Kommer du lägga upp dom någonstans, typ på YT? Tycker jättemycket om dina bloggar! Kram! 
Svar: Tack så hjärligt, Sofia! Ja, det händer väl att jag skriver låtar då och då. Men har inte så många som är färdiga. Börjar mest på låtar och sen lägger jag dem åt sidan liksom. Så jag har ett gäng ofärdiga, haha. Men det är riktigt kul att skriva låtar när man känner sig inspirerad! Och mjodå, jag lär säkerligen lägga upp några på min youtubekanal i framtiden. Har planerat att lägga upp Pressure To Be Perfect (den du antagligen såg på min blogg), väntar bara på att min fina gitarr ska komma hem från reparationen. Kram på dig!

Esther: Ska du på WWA Tour? Isåfall vilken plats har du?
Svar: Yesbox, den 13:e ska jag gå. Och jag och mina kompisar har ståplatser på den röda sektionen! Är dock smått orolig för jag lär säkerligen bli armbågad till döds, eller kanske nedtrampad eftersom jag är så jäkla kort. Får väl sitta på Karros axlar eller nåt, haha.

Esther: Känner du igen dig själv i dina karaktärer i novellerna? Eller asså, präglas de av din personlighet?
Svar: Ja, det kan hända. Det gäller inte alla karaktärer, men när jag skapar vissa så utgår jag lite ifrån mig själv när jag skriver. Men de flesta är byggda på hur mina kompisar eller folk runt omkring mig är eller helt enkelt bara gjorda av min vilda fantasi. Men Ruby fick exempelvis mitt tjuriga humör, och Nancy fick min glada, snälla och tjejiga sida. Och vissa saker de gillar och åsikter de har kring saker är sånt jag gillar och baserade på mina åsikter. Men jag tror att karaktären jag låtit spegla mig mest är huvudpersonen i den nya novellen.

Esther: Hur länge har du och din pojkvän varit tillsammans?
Svar: Vi blev tillsammans den 25:e oktober, så den 25 februari firade vi 4 månader. Älskar min pöjk!

Esther: Vad är det senaste du köpte?
Svar: En födelsedagspresent åt mamma eller kaffe i skolans caféteria.

Alice: Hur långt är det kvar på TTS?
Svar: Det är fortfarande svårt att beräkna, men det är väl ett par kapitel i alla fall. Det beror på hur och när jag bestämmer mig för att avsluta novellen. Just nu känner jag att jag bara vill få allt överstökat så jag kan börja publicera den nya haha!

Alice: Vad inspirerar dig till att skriva?
Svar: Böcker jag läser, filmer jag ser, saker jag själv är med om och allt som sker runt omkring mig, musik, mina vänner och min vilda fantasi.

Alice: Har du sett Frozen? Isåfall, vad tyckte du om den? 
Svar: Jodå, och den var sjukt bra! Hade dock förväntat mig mer av den eftersom jag hade hört att den skulle vara så himla fantastisk, så den levde inte riktigt upp till mina förväntningar då jag satt ribban för högt. Men himla bra var den ändå! Och Olaf är ju typ världens gulligaste! Mina systersöner sa förresten till mig att jag ser precis ut som Anna i filmen, haha.

Alice: Favoritgodis?
Svar: Lakritsnappar!

Alice: Kan du göra en cover och lägga upp på youtube? Älskar din blogg!
Svar: Tack så mycket, stumpan! Det kan jag absolut, måste bara lyckas bestämma mig för vilken låt jag ska sjunga först haha.

Matilda: Ska du ha karaktärstävling till nästa novell?
Svar: Det är ännu inte riktigt bestämt, men jag funderar på att kanske dra in i alla fall en läsare i novellen. Men det blir isåfall inte förrän lite längre in i novellen på grund av vissa skäl ;)

Matilda: Tror du att du kanske hinner med mer uppdatering på nästa novell? 
Svar: Ja, det tror jag absolut. Jag tror att anledningen till att uppdateringen är så dålig just nu är för att jag kört fast. Jag vet vad jag ska skriva och så, men det känns som att jag inte kommer någon vart. Som att jag bara segar fram som en snigel som ska ta sig från ena sidan av vägen till den andra. Men jag tror jag kommit på en bra lösning för att det ska flyta på snabbare, så det ska nog gå bra. Men jag är så himla sugen på att skriva på den nya novellen så det lär nog bli mycket bättre uppdatering. Måste bara bli klar med alla förberedelser först och det tar ju sin lilla tid!

Matilda: Har du mycket press på dig av dig själv/föräldrar? 
Svar: Jag känner inte att mina föräldrar pressar mig, men jag själv sätter väldigt höga krav och väldigt mycket press på mig själv. Och skolan sätter press. Så mycket att det ibland stiger en åt huvudet och man sitter och stirrar rakt in i väggen i timmar istället för att ta tag i livet, för man har varken ork, motivation eller lugnet som behövs för att det ska gå. Sedan i höstas har jag varit inne i en svacka. Jag skjuter upp på saker, sover för lite och gör dåligt ifrån mig, men under den senaste månaden så har turen vänt och allt börjar gå uppåt. Som från ingenstans har jag fått betyg som jag är galet nöjd med och alla provresultat och inlämningar har lämnats tillbaka med toppbetyg. Och att se det där feta A:et på ett papper gör i alla fall mig fett motiverad, så nu känner jag att jag faktiskt kan klara detta. Är bara lite orolig inför nationella proven i matte, men det kommer nog gå bra det också.

Matilda: Kan du göra fler covers elr videobloggar?
Svar: Absolut, en cover kommer så fort jag bestämt låt, och vloggar lär förhoppningsvis komma inom en snar framtid!

Q/A - Directionery.blogg.se - Q/A ~ Part 1

 
Emma: Är TTS din bästa novell enligt dig?
Svar: Av novellerna jag publicerat så, ja. Men jag tycker mycket mer om novellen jag håller på och skriver på nu som lär dyka upp här så fort TTS är avslutad!

Emma: Kan du göra karaktärsbeskrivning av Liam och Ruby's tvillingsöner?
Svar: Absolut, det kommer!

Emma: Dansa eller sjunga?
Svar: Hade jag varit någorlunda bra på att dansa så skulle jag lätt valt det, men jag får väl ta sjunga haha. Men att sjunga är ju himla kul faktiskt!

Emma: Ser du på PLL eller OTH? Om ja, vem är din favorit käraktär?
Svar: OTH har jag inte kollat på ännu, men PLL tycker jag mycket om. Och mina favoriter är Emily, Toby och Spencer at the moment. 

Emma: Vad gör du efter skolan?
Svar: Det är olika från dag till dag. Men jag har ju många fritidsaktiviteter, så som teater, musikal, sånglektioner och så. Och sen så är jag ju med i en sånggrupp, spelar i band, pluggar och umgås med kompisar eller pojkvännen!

Emma: Favoritartister utom 1D?
Svar: Just nu spelas väl mest The Script, Imagine Dragons, Mayday Parade och Håkan Hellström i mina lurar!

Emma: Kan du visa ditt rum någon gång?
Svar: Visst självklart, när jag städat och fått ordning på det så. ^^
 
Emma: Pratar du med amerikans eller brittiskt dialekt när du pratar engelska?
Svar: 100% british <3

Emma: Sommarlov eller jullov?
Svar: Trots att jag verkligen älskar julen så måste jag ändå säga sommarlov! Föredrar sol, värme och sena nätter framför snö, kyla och vinterdepressioner.

Emma: Har du alltid gillat att skriva?
Svar: Jadå, jag har tyckt jättemycket om att skriva ända sedan jag lärde mig att bokstavera ord. Brukade skriva små deckar-berättelser när jag gick i låg- och mellanstadiet, och i högstadiet började jag skriva små noveller i skolan (de flesta handlade då om mobbing), och sen fastnade jag för fanfics! Men jag tycker om att skriva rent allmänt. Skriftliga inlämningsarbeten i skolan är det bästa jag vet, vad det än gäller. Bokrecensioner, labbrapporter, argumenterande texter, - you name it.

Ellen: Vilken tycker du är den bästa novellen som du har skrivit? 
Svar: Den jag skriver på just nu, tror jag. Alltså inte TTS, utan den som ska komma efter. :) 

Ellen: Ska du på någon av 1D:s konserter detta året? Isåfall vilken dag? :) 
Svar: Japp, jag ska gå på WWA tour-konserten i Sverige den 13:e juni, tillsammans med mina kompisar Karro & Mattis! c:

Hanna: Favoritnovellblogg?
Svar: Oj, svårt! Förut var det Hazzays, men Johanna skriver ju inte där längre, så kanske fribblewithfiveboys? Cim är sjukt duktig på att skriva, hon!

Hanna: Vilken novell tycker du är bäst, TTS eller den nya?
Svar: Jag tycker TTS blev helt okej även fast den inte blev riktigt som planerat, men enligt mig är den nya 100 gånger bättre och jag hoppas att ni kommer tycka detsamma hihi!
 
Hanna: Vad ska den nya novellen heta?
Svar: To be honest så vet jag inte riktigt ännu. Jag ändrar mig från dag till dag, så vi får väl se när det är dags att publicera den helt enkelt!
 
Hanna: Du går ju estet, spelar du nåt instrument? 
Svar: Jag tar gitarrlektioner och pianolektioner i skolan. Piano spelade jag ju också som liten, men jag har ju tappat lite eftersom jag inte spelat på riktigt på några år nu. Sen så spelar jag också bas på fritiden, är basist i mitt band. 

Hanna: Favoritämne i skolan?
Svar: Engelska och ensemble! Fast svenska är också väldigt kul.

Hanna: Kan inte du börja vlogga igen? snälla!!
Svar: Fick lägga av eftersom tiden inte räckte till för att filma och klippa videos och vlogga regelbundet, men det var sjukt kul så jag tänker absolut börja igen. Men tror det får vänta tills när alla nationella prov och sånt är över, för då kommer jag inte ha lika mycket att göra. :)

Hanna: Bästa resan du varit på?
Svar: Hm, det måste nog vara när jag var i Marmaris (Turkiet) i somras eller de gånger jag varit i London. När vi var i Marmaris så bodde vi på ett jättelyxigt och fint hotell, åt massa god mat och hittade på massa roliga saker, plus att det var snygga killar med british accents överallt på hotellet haha. Och London är ju min favoritstad av alla städer i världen (inte för att jag varit överallt i hela världen, men ändå), och jag älskar precis allt med den staden och har alltid så fantastiskt kul när jag är där. Ska dit på påsklovet igen och jag längtar som satan! Plus att jag och en av mina bästa vänner bestämt att vi två själva ska åka dit nästa sommar när vi båda fyllt 18!

Hanna: Solsemester/Shoppingsemester?
Svar: Det finns ju många för och nackdelar med båda, men jag måste nog säga solsemester, hur mycket jag än gillar att shoppa haha.



RSS 2.0