Chapter 11 - Thinking Of You

Previously:
"What do you think about the movie?", viskade Zayn högt i mitt öra.
"It's great. Very funny", log jag ansträngade. FIlmen var bra, väldigt bra faktiskt, men jag var mer fokuserad på Zayn och mina egna virriga tankar just nu.
"Good", log han tillbaka och släppte min hand. Först blev jag lite ledsen, men sen insåg jag att han bara släppt min hand för att kunna lägga armen om mina axlar, och jag lutade försiktigt huvudet mot hans axel. "But I gotta admit that you're funnier than this movie", sa han i mitt öra, och ett ärligt leende växte sig stort på mina läppar. Zayn var världens bästa biopartner, punkt slut.

[bild kommer!]
Vi befann oss i någon killes, vars namn jag inte visste, hus, det var fredag och det var fest. En rökmaskin pumpade grå moln i takt med smattret från neonlamporna och överallt var fullt av folk. De flesta kände jag inte, vilket gjorde det hela lite obehagligt. Men jag var fine, för Zayn & jag hade svept en öl på vägen hit.
Något halvtaskigt rockband dunkade i högtalarna, och jag dansade lite försiktigt fram genom huset för att hitta någon jag kände. 
Jag kollade efter Frances men såg henne inte någonstans. Kanske hade hon gått på toaletten?
Holly satt i en soffa med en vodkaflaska fastklämd mellan låren, och trots att hon inte var min favoritperson här i världen så slog jag mig ner bredvid henne. Jag måste nog vara ärlig och säga att jag nog ändå valde Holly framför ensamhet. Zayn hade försvunnit iväg någonstans, men nåja. Ibland måste man väl ändå kunna stå på egna ben?
"Hello Outcast", hälsade Holly.
"Hi Holly." Jag blev lite förvånad över att hon fortfarande använde det smeknamnet när hon pratade med mig.
"What?", sa hon som om hon läst mina tankar. "Just because you're dating Zayn doesn't mean that I can't keep on hating you?"
"True." Jag orkade inte bråka, plus att hon var full, och vad jag visste så kunde hon bli ganska aggressiv på fyllan så jag försökte låta bli att vara alltför otrevlig.
"What makes you come to me anyway? Have your Prince Charming left you alone in a room where you don't know a single person?"
"I know you?"
"No, honey, you don't. If you knew me, you wouldn't be sitting here right now."
"Well, I'm sorry then." Jag ryckte på axlarna.
"Whatever." Holly lyfte upp sin flaska. "Vodka?"
"Do you take shots from the bottle? Aren't you supposed to blend it with something?"
"Outcast, I just want to become drunk. I drink for fun. This, here, is fun. Take some before I change my mind."
Jag tog emot flaskan och svalde en klunk. Jag grimaserade illa när vätskan fortsatte ner genom strupen. Jag hade shottat förut, men det här var någon annan slags vodka som inte alls var lika god. Kanske hade hon förgiftat den, vad vet jag?
"Man, Soph is here...", sa jag och bet mig hårt i underläppen.
"Why do you always get so nervous around her?", frågade Rhys och skakade på huvudet. "Go talk to her or something, don't stand here and drool."
"But what am I going to say?"
"I don't know? But how hard can it be?"
Jag nickade medhållande. Han hade rätt, hur svårt skulle det vara egentligen? Och vad kunde gå fel? Vad hade jag att förlora som jag inte redan förlorat?
Jag gick bort till henne och slog mig ner på platsen bredvid.
"Hi Sophie."
"Already tired of your girlfriend?", frågade hon och flinade retsamt.
"Uhm, no. I just... I just wanted to say hi?"
"Yeah sure." Hon slängde med håret. "You got a new perfume?"
"Y-yeah."
"Smells good on you", log hon. Det där leendet jag kunde dö för. Hon var så vacker, min Sophie. Fast hon var inte min, inte längre. Allt var så stelt mellan oss, men jag ville att hon skulle säga att hon ville ha mig tillbaka. Att hon saknade det vi hade. Att hon saknade mig. Jag saknade att somna intill henne och vakna upp vid hennes sida, viska godmorgon och se henne le. Att hitta på saker med henne och vara hennes.
"You think? Thanks." Jag log tillbaka.
"Oh, Chris? I'm here!", ropade Sophie till sin pojkvän och vinkade hit honom. Jag funderade på om jag skulle resa mig och gå, men det skulle göra det hela ännu stelare. Jag var åtminstone tvungen att hälsa på honom.
"Hi babe", sa han sliskigt och kysste henne framför mig. "Oh, Malik? Nice to see you again."
"You too." Jag nickade stelt. "Well, I'll better go look for my girlfriend. I'll see you, Sophie. And Chris? You shall consider yourself lucky."
Jag reste mig och gick ut i köket. 
"So, how did that go?", frågade Rhys och hävde i sig sin utblandade vodka. 
"Not very well", suckade jag uppgivet.
"Kiddo, that's because you're not as smart as I am. If I were you, I would use Charlie to make Sophie jealous. Kiss her, dance with her, have fun with her. And not just tonight. Take her on more dates, buy her a meaningfull present, take her virginity? I don't know, but man, you gotta do something."
"Right, thanks Rhys. You're the best."
"I know, that's why I get all the girls", log han.
"Dude, I'm the only girlfriend you've ever had", sa Frances som nu kommit ut i köket och skrattade åt honom. "Zayn, your girlfriend is crying, maybe you should check on her?"
"What? Where is she?"
"Livingroom, sofa", gav Frances mig som ledtrådar och hällde upp en shot.
"I'll go", nickade jag och pressade mig genom folkmassan till vardagsrummet. Charlie satt mycket riktigt i soffan, men bredvid henne satt någon kille med ljust hår som jag aldrig sett innan med armarna om hennes axlar, och jag kände mig plötsligt väldigt... överbeskyddande? Avundsjuk till och med?
"Hey, get away from my girl", sa jag bitskt och tog hans plats. Charlie såg upp på mig, och mascaran hade runnit nerför hennes kinder och hon hulkade och grät hysteriskt. "Hey hey hey, what's wrong?" Jag kramade om henne och pussade henne på pannan.
"I don't know, I just... Why are you with me, even? I'm the Outcast, I've been bullied for years and you've had girls like Sophie and could probably get anyone you wanted but you choose to be with me? What's wrong with you?"
"Charlie, listen to me. I'm with you, because, you're the one I want. I really like you, Charlie. You're not an Outcast and I'm sorry for your past, but to me you are special. A good kind of special. You're interesting and smart and exciting. Like I told you, you're an adventure who loves adventures. And I want to go on this adventures with you, because I really like you. Why can't you see that?" Jag smekte hennes kind, och just i denna stund kände jag någon titta på mig från andra sidan rummet. Sophie. Hon såg sur ut, men samtidigt medlidsam, och något mer som jag inte kunde avläsa på hennes ansiktsuttryck. Okej, fokusera nu, Zayn.
Charlie såg på mig med ledsna ögon, och jag höll hennes ansikte med mina händer.
"Breathe, babe. Take a deep breath." Det jag hade sagt innan, det om att hon var intressant och speciell i mina ögon, det var faktiskt sant. Jag visste inte riktigt vad det var, men jag hade någon typ av känslor för Charlie i alla fall. Hon var ett mystiskt äventyr i mina ögon. Hon fick mig att vilja upptäcka mer. Men samtidigt hade jag svårt att hålla ögonen borta från Sophie. Sophie var allt jag någonsin velat ha, visst?
Jag skakade på huvudet och fokuserade på Charlie istället.
"Wanna go home?"
"I don't want to ruin the party for you. You can stay, I can go myself or call someone."
"No, I'll take you home. Come here, let's go tell Rhys and our gang that we're leaving." Jag ställde mig upp och hukade mig sedan ner. "Here, jump."
"You can't carry me?", snörvlade hon. "I'm too heavy."
"Pschh, that's a lie. Now jump, hun." Efter lite tjat och övertygande så hoppade hon upp på min rygg, och jag bar henne ut i köket. "Ey guys, we're leaving."
"Already?", sa Louis sorgset. 
"Charlie isn't feeling very well", sa jag och vred på huvudet för att ge henne en puss på kinden. 
"Aww", sa Louis och vände sig om. "Harry! Come and say goodbye to Zayn and Charlie. They're leaving!"
Harry kom gåendes in i köket men stannade upp när han såg Charlies rödgråtna ansikte. "Are you alright?" Han talade långsamt, som han alltid gjorde, och lade en hand på Charlies axel. "Have you two been fighting?" Han såg på mig.
"No", jag skakade på huvudet. "Too much alcohol is the answer. I guess Holly gave her too much of her mysterious vodka."
"Oh", sa Harry och klappade Charlie på huvudet. "Get better, I'll see you soon I guess?"
Jag såg i ögonvrån hur hon nickade tillbaka och försökte le bakom tårarna. Och efter att ha kramat Frances och alla andra hejdå så gick vi ut. Min cykel, som Rhys hade fixat hit, stod parkerad på gräsmattan, och jag lyfte ner Charlie och sa åt henne att sätta sig på pakethållaren. 
Vi lämnade festen och huset bakom oss, på väg hemåt i natten. Solen hade gått ner för länge sen, och det var lite småkyligt ute. Cykeln vinglade lite fram och tillbaka eftersom Zayn fortfarande var full och därför inte körde så bra, och jag hade även själv svårt att sitta still pågrund av min snefylla och all gråt. 
Jag höll hårt och koncentrerat i sadeln och kollade på husen vi körde förbi. Det kändes mysigt att bli skjutsad på cykel ändå. Jag och Ed brukade skjutsa runt på varandra när vi var yngre, men nu var det ett tag sen.
"You can have your arms around me if you want to. I won't let you die and I won't bite", sa Zayn, och jag hörde på rösten att han log. Det fick mig att le, och jag släppte snabbt och försiktigt sadeln för att lägga armarna om Zayn. 
Vi cyklade förbi ett stort nöjesfält, och det stora parisehjulet snurrade sakta medan dess blinkande lampor lyste upp fältet och vägen framför oss. Folk skrek i bergochdahlbanor och det luktade popcorn och sockervadd och brända mandlar överallt.
"Oh how I love amusement parks", sa jag rätt ut i luften. Det var menat som en tanke, men alkoholen gjorde det svårt att hålla saker inne.
"Me too. Maybe we could go there tomorrow? If you're not too tired, I mean?"
"I'd love to", sa jag drömmande och började känna mig lite sömnig. Det skulle bli skönt att sova när jag kom hem. 

Zayn släppte av mig utanför mitt trapphus och hoppade av cykeln. "I would let you sleep at my place, but I thought that your mom might be worried if you won't come home tonight. But you'll be alright, huh?"
"Yeah, thanks", jag nickade och lät mig kramas om. 
"Wow, you're freezing! Here-" sa han och drog av sig sin tröja. "have my shirt."
"But you'll need it on the way home?", sa jag förvirrat.
"No, I'll be just fine. Take it." Han log och hjälpte mig att ta på den.
"Thanks."
"No problem", sa han och kramade om mig igen. Jag andades in doften av honom och mötte sedan hans blick. Han såg ner på mina läppar, och jag på hans, och sakta närmade vi oss varandra. Hans läppar var mjuka mot mina, och han smakade som en blandning av cola, alkohol och cigarettrök, men det var mysigt. Kyssen var perfekt och fick mig att vilja stanna. Stanna i hans famn, med hans läppar mot mina, för alltid.
"Maybe you should go inside", han pussade mig på pannan igen.
"Yeah, I probably should."
"See you tomorrow then?"
"See you tomorrow then", log jag och började gå mot dörren.
"Goodnight, Charlie Hayes."
"Goodnight."

Jag vaknade av att mamma kom in genom dörren. Hon drog undan gardinerna och gav mig ett strålande leende.
"Goodmorning, sweetie."
"Morning. Can I go back to sleep now?"
"Honey, it's saturday?"
"Yeah, and yesterday was friday. So what?"
"You should do something, not just sleep all the time. Weren't you going to see Frances today? Or maybe you could call Ed?"
"Yeah right, Frances...", mumlade jag trött och drog åt mig telefonen för att kolla vad klockan var. Än så länge var klockan bara tio, och vi skulle inte ses förrän vid två så det var lugnt.
"Mom, I'm not in a hurry. Go away", muttrade jag.
"Who's shirt is that? Is it your boyfriend's?"
"Mom, he's not my boyfriend."
"Yeah right. Then I'll just pretend that I didn't see your litte kiss last night", fnissade hon.
Jag suckade och borrade ner huvudet bland kuddarna.
"Breakfast is served, sweetie."

Jag satt på golvet, endast iklädd Zayns tröja och underkläder och målade tånaglarna samtidigt som jag snackade med Eddie i telefon. Jag hade på högtalaren så att jag skulle kunna göra flera saker samtidigt, men skulle jag vara ärlig så lyssnade jag inte på allt han sa. Han sa i början av samtalet att han var ledsen över att vi inte pratat på länge, och vi låtsades som om inget hänt. Låtsades ha glömt att jag dissat honom i matsalen varenda dag för att hänga med "de coola kidsen" och att vi inte umgåtts efter skoltid på flera veckor. Nu berättade han dock glatt om någon fin upplevelse han varit med om under senaste tiden, men min hjärna ville inte fokusera. Det enda jag kunde tänka på var hur gott Zayn luktade, hur pepp jag var inför ikväll och vad jag skulle berätta för Frances. Hon och jag skulle gå och ta en fika på stan senare idag och bara umgås. Och sen ikväll skulle jag och Zayn, och kanske några fler, till det där nöjesfältet i stan. Jag var bara så pepp!
"Yeah, right?", sa jag instämmande till något Eddie sagt, men jag visste inte riktigt vad det var jag instämde på.
"So...", sa han efter ett tag. "What have you been up to lately?"
"Well, I've been... uh, partying. And this monday I went to the cinema with Zayn. And I've been at Camden Market, which was awesome, and I've also started taking the tube! And the first date Zayn took me to was an awkward fancy dinner but it wasn't that awkward actually, and then the night ended up very well and... Hey, are you listening?"
"Uhm, huh? Yeah, yeah of course I am listening."
"Good, and then--" Jag började prata på om allt möjligt jag varit med om; grupp-projektet i skolan, prov, lite mer ingående angående festerna, Zayn, Frances, ja allt.
"Okay I gotta get dressed because I'll meet Frances in the city in an hour. I'll call you, okay?"
"Okay", sa han, och jag låtsades inte höra sorgen i hans röst när jag la på och skruvade på korken på nagellacket.

Here you go! Förlåt för att ni fått vänta, men som jag förklarade för en av er så har jag haft fullt upp med jobbet, och sen när jag väl kommit hem har jag varit så trött och sliten och varm så jag antingen sovit eller badat. Nu i helgen har jag haft fullt upp med att umgås tillsammans med min babe och packa. Men frukta icke, datorn följer med mig till Mallorca så jag kommer kunna skriva även där!
P&K!

Kommentarer
Postat av: bella

Jättebra! :) Längtar till nästa! :) Jag tycker det är synd om Charlie. För att hon blir ju utnyttjad av Zayn och av hans gäng och det är bara en lek för han. Undrar om det var sant det han sa till Charlie att hon är speciell och med mera. Men jag undrar om Zayn vill vill verkligen göra detta för att vinna Sophie tillbaka? Hur gamla är dem i novellen? Vilket år går dem på gymnasiet? Jag vet att jag har frågat detta innan, men har glömt hur gamla dem är i novellen och vilket år dem går på gymnasiet i novellen :)

Svar: Tack Bella! :) Jag tänker mig att de går andra året på gymnasiet, så de flesta är runt 17 år gamla. :)
Vendela Åstrand

2014-07-29 @ 11:16:14
Postat av: bella

Okej! :) men sa du inte att Niall och Liam är 18 år i novellen? har för mig det :)

Svar: Yes, de två är äldre än de andra ungdomarna i novellen. :)
Vendela Åstrand

2014-08-07 @ 16:05:20
Postat av: Bella

Går dom i samma år på gymnasiet? Varför är Niall och Liam äldre? Bara undrar :)

Svar: Niall går samma årskurs som de andra för han har fått gå om pga en sak som ni får veta längre fram, men Liam går i årskursen över. :)
Vendela Åstrand

2014-08-11 @ 17:35:03
Postat av: Bella

Så Liam går i 3:an som jag har fattat rätt? :)

Svar: Yesbox. :)
Vendela Åstrand

2014-08-13 @ 08:17:26
Postat av: Bella

Och dom andra går i 2:an? :)

Svar: Det stämmer :)
Vendela Åstrand

2014-08-13 @ 08:18:09
Postat av: Bella

När kommer kapitel 12? :)

Svar: Förlåt för att det dröjer så, har haft fullt upp på senaste tiden så bloggen har hamnat lite i skymundan!
Vendela Åstrand

2014-08-16 @ 18:08:50
Postat av: Bella

Vet du ungefär när? :)

Svar: Kanske ikväll om jag hinner skriva klart kapitlet. Måste plugga och städa rummet också :)
Vendela Åstrand

2014-08-28 @ 22:52:58
Postat av: Bella

När kommer Liam in i novellen? :)

Svar: Snart, om några kapitel :)
Vendela Åstrand

2014-08-31 @ 17:59:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback