Chapter 43 - A Date?

Previously:
"Don't cry, Jose. You can come and stay with me if you want to. My house is pretty big, and I live alone most times. Except for when my kids are staying at my house then, but they mostly live with their mom at the moment, since I'm working alot. But don't worry, they're nice."
Josefine mötte min blick.
"You can stay as long as you want to", log jag, och Josefine log tacksamt tillbaka.
"Thank you, but I-- ... That's just too much of you and--"
"No, no it's not. Come on, you need a place to stay and I'll offer you a bed, food and all that, but most importantly a place to call home."

 2 april 2020, kl.11:23. London City.

Dagarna flög förbi, och jag försökte vänja mig vid allting och ingenting på samma gång. Allting kändes bara så konstigt och annorlunda. Så självklart, men ändå ovanligt. Det kändes konstigt att vakna upp till solstrålarna som letade sig in genom sovrumsfönstret, och det kändes så ovant att se hur strålarna reflekterades i Harry's ögon eller mitt hår. Jag blev också lika förvånad varje gång jag vaknade från en hemsk mardröm om kidnappningen och upptäckte att jag vilade tryggt i Harry's famn och att jag befann mig i mitt eget sovrum. I min egen säng. Inte på något kallt cementgolv som luktade mögel och annat äckelpäckel.
Det kändes inte längre som en självklarhet att jag skulle få sitta i lugn & ro och käka min frukost tillsammans med Harry medan jag läste tidningen och han småpratade, och när vi hade ätit klart var jag alltid rädd att det skulle bli den sista gången jag såg honom. Det var en av anledningarna till att jag ännu inte hade börjat jobba igen. Jag var inte redo. Inte tillräckligt redo för alla medlidande blickar, tröstekramar, oroliga frågor, och framför allt all stress. Mitt liv hade gått från att vara en tickande bomb som väntade på att sprängas i vilken sekund som helst, till att bara vara läskigt lugnt och stilla.
Den ena dagen såg ut som den andra. Mitt i natten vaknade jag av mitt eget skrik, Harry tystade mig, vi somnade om och jag vaknade upp i hans famn. Han frågade om jag ville att han skulle ta ledigt från jobbet, jag svarade nej, vi åt frukost och gjorde oss i ordning för att åka in till city. Vi mötte upp killarna, jag gick runt och pillade på saker medan killarna skrev låtar eller hängde med människorna i studion medan Harry spelade in sina bitar till låtarna. Ibland satt jag och halvsov i en fåtölj, gav feedback på killarnas idéer eller bara spatserade omkring i korridorerna och beundrade tavlorna med alla kända namn som satt uppspikade på väggarna.
Just nu satt jag och lyssnade på när Niall spelade in en snutt på någon nyskriven låt, och Cassidy, Frank & Steve mixtrade med knapparna på mixerbordet och nickade nöjt.

"Outside the rain's falling
It reminds me of you
'Cause it's falling hard, like a wishing star
And babe, I am too.
Ohh"

Niall väntade tills musiken tystnat, drog av sig hörlurarna och hängde dem på notstället. Sedan höjde han ett ögonbryn åt mitt håll, och jag gjorde tummen upp, vilket resulterade i ett brett leende på hans läppar. Harry & Zayn var ute och letade efter ett bra ställe att käka lunch på, Liam hade åkt iväg för att hämta Riley & Lucas då Ruby behövde jobba, och Louis skulle inte komma förrän vi skulle träffas för att äta. Han ville väl göra Josefine sällskap så länge som möjligt så hon skulle slippa känna sig så ensam i hans stora hus, stackaren. När hon kom till oss samma dag som jag hade fått åka hem så berättade hon allt om Andrew och hans nya fästmö, och jag hade verkligen försökt intala henne att han inte var värd henne och att hon förtjänade bättre. För det gjorde hon. 
Men det var himla snällt av Louis att ställa upp för henne sådär. Hade han inte gjort det så skulle jag låtit henne sova hos oss, för det fanns nog inget som sårade så mycket som att komma hem och inte längre ha ett ställe att kalla just hem. 
"Great job, Niall!", berömde Frank, och Niall nickade glatt till svar.
"Thanks."
Plötsligt började hans mobil surra, och jag sträckte på mig och läste på skärmen.
"It's Jolie", log jag och kastade mobilen åt hans håll, och tro mig, jag (av alla människor) skulle inte ha kastat den om jag inte visste att Niall säkert skulle fånga den trots att jag siktade åt tjotahejti.
"Ello?" ... "Mhm, yeah right. Sure." ... "Yeah, of course. Shall I--? Oh, okey. Bye, love."
"What did she say?", frågade jag nyfiket efter att han lagt på. När jag hade fått veta om Jolie's tragiska olycka så hade jag åkt för att besöka henne på sjukhuset, och där hade jag blivit sittandes hela gårdagen eftersom jag inte hade någon större lust att sitta och glo i studion precis varenda dag. Fast å andra sidan så hängde jag inte i studion varje dag. Jag hade umgåtts mycket med mina föräldrar också, men de åkte hem i förrgår, och sen började jag istället klänga ännu mer på Harry & Ruby.
Så vitt jag förstod så var Jolie ganska illa skadad, men som tur var slapp hon oftast vara ensam. Niall, jag och någon tjej som hette Stina turades om att göra henne sällskap. Niall hade berättat allt han visste om Stina, men jag hade ännu inte träffat henne, men hon lät i alla fall som en riktigt go tjej utifrån vad Jolie & Niall berättat.
"She asked if Stina could go eat with us. That's okay, right?"
"Yes, of course!"

Harry's hand var som fastlimmad i min när vi skyndade fram på Oxford. När vi var utomhus kände jag mig otroligt osäker på grund av alla stirrande blickar som jag misstänkte inte enbart fastnade på mig för att jag gick bredvid självaste Harry Styles och dessutom Zayn Malik, utan också för att jag såg ut som ett benrangel. Vi hade stött på massa paparazzis igår när Harry hämtade upp mig vid sjukhuset, och jag hade nästan fått en hjärtattack av alla kamerablixtrar, hojtande röster och envisa frågor. Allt som hade med kändisvärlden att göra låg så långt borta nu efter en månads liv under jord. Jag kände mig som en skygg katt, och stackars Harry måste tycka att jag hängde över honom som ett plåster då jag vägrade att vara ensam om det så gällde fem sekunder.

Vi mötte upp Niall, Stina, Louis, Liam och barnen utanför restaurangen med vanlig, europeisk mat som hade lunchöppet och en någorlunda intressant meny. Stina verkade redan känna till alla de andra, men när hon fick syn på mig så tog hon ett kliv framåt och sträckte ut handen.
"You must be Nancy? I'm, uh, Stina." Ett blygt leende växte sig fram på hennes rosa läppar, och jag släppte motvilligt Harry's hand för att skaka hennes.
"Nice to meet you, Stina. And yeah, that's right." Jag log tillbaka, vilket verkade få Stina att släppa på nervositeten.
"Shall we go inside?", föreslog Niall, och alla nickade. Snart hade Harry's hand återigen funnit min, och jag log för mig själv. Harry hade varit ovanligt överbeskyddande de senaste dagarna, men om man såg det från hans perspektiv så var det inte speciellt konstigt. 
"So you're going at Sunset Valley High now?", frågade Nancy och såg intresserat på Stina som satt tvärs över bordet.
"Yeah", nickade hon och snurrade på gaffeln så att pastan virades runt den. Det var kul att se på hur fort de två hade fått kontakt och nu satt och pratade oavbrutet medan vi grabbar lät maten tysta oss. Liam däremot satt och drog barnvagnen med tvillingarna i fram och tillbaka över golvet samtidigt som han skyfflade in pasta i munnen.
Min blick föll över alla som satt runt bordet medan jag höjde vattenglaset för att dricka. Niall satt och knappade på sin mobil, och mest troligt smsade han med Jolie. Louis och Zayn hade en het diskussion om någon ny låt de hört på radion, men jag hade inte alls samma musiksmak (och hade heller inte hört låten) och kunde därför inte delta i ämnet. Det gjorde mig dock inget, för jag nöjde mig med att sitta och betrakta mina vänner och resten av restaurangens gäster.
Min blick fastnade dock mest på Nancy. Jag hade saknat hennes grågröna ögon och hur de smalnade till när hon rörde på mungiporna.
"What are you looking at?", frågade hon mjukt, och jag log snett mot henne.
"You."
Hon la huvudet på sned och lutade sig mot mig vilket fick mig att dra efter andan.
"Oups, I forgot... Bony shoulder." Hon satte sig till rätta på stolen och ryckte på axlarna.
"It's okey", försäkrade jag med ett leende och la armen om henne.
Nancy & Stina återgick till att diskutera skola, intressen och allt annat mellan himmel & jord, men snart ursäktade sig Stina och sa att hon behövde gå på toa.
"Maybe I should go too", sa Nancy och reste sig upp, och jag nickade.
"Hey Harry?", mumlade Niall när de två gått iväg, och jag riktade min uppmärksamhet mot honom.
"Yeah?"
"Do you think that I'd be a good dad?"
"Are you kidding me? Of course you would! Is Jolie pregnant? Wow, congra--"
"No, she's not pregnant", avbröt Niall. "But I thought about Stina. Jolie and I have been talking alot lately, and since she has been staying at our house for so long now... I mean, she has already started school, she's met the most of my friends and so... We thought that maybe we could... Adopt her?"
"I don't see why not", log jag, men Niall såg aningens tveksam ut. "Hey, look at me, Niall. I've seen the way she looks at you. She looks at you like you're one of her biggest idols, and I swear, it's not only because you're the famous Niall Horan, but because you are you. She looks up to you, she likes you and I'm sure that she wouldn't be anything but happy if you adopted her. She hasn't had real parents for a long time now, so I think she'd be grateful if she got a new family. And do you really think that any family could make her even half as happy as a family with you and Jolie in it?"
"You think so?"
"Niall, I know so."
"Thanks, man."

Tjejerna kom tillbaka en stund senare, och alla gjorde sig redo för att lämna restaurangen. När alla hade dragit på sig jackor, halsdukar och allt vad det nu var så klev vi ut i den friska luften och började dra oss tillbaka mot studion. Eller tja, alla förutom Liam som skulle ta en extra gårunda med barnvagnen.
Jag tog Nancy's hand och flätade samman våra fingrar medan vi gick, och hon log varmt mot mig.
"I wanna take you out tonight."
"Harry, we just ate...? How can you be thinking about food already? Are you Niall in Harry's body?", fnittrade hon och kittlade mig vid sidan av magen.
"No", skrockade jag. "I just really want to go out with you. Come on, we haven't had a proper date since... You know." Jag såg ner i marken. "So, what do you say?"
"I'd love to."
Harry hade sagt att han behövt åka tillbaka till jobbet och hämta något, så nu satt jag själv i vardagsrummet och glodde på teven. Vad som visades på teven tänkte jag inte riktigt på, för min uppmärksamhet var egentligen riktad mot min telefon. Harry hade lovat att ringa när han var påväg tillbaka, för då kunde jag börja göra mig i ordning inför dejten. Det kändes konstigt att använda ordet dejt efter års av förhållanden, men kunde Harry använda sig av det ordet så kunde jag det med.
Min mobil plingade till, och ett sms visades på skärmen.

From: Harry :)<3
"I'm sorry, but I won't be home in time for a date. I hope it's okey if we do it tomorrow instead? xx"

Jag kände hur humöret sjönk. Jag hade ändå sett fram emot att gå på dejt med Harry, och nu skulle jag få spendera resten av kvällen i min ensamhet. Kul, kul...
Plötsligt knackade det på dörren, och jag ryckte till. Vem kunde det vara?

Jaha, så först vill Harry gå på dejt och sen ställer han in den? Da fuqh is going on? Och vem tror ni knackade på dörren? Vi får väl vänta och se... ;)
P&K!

Kommentarer
Postat av: Bella

Jättebra! Längtar till nästa! Om detr polisen som kommer pch säger att Harry har vart med om en olycka eller någon av killarna eller av tjejerna. Då kommer jag dö, inte bokstavlingen, jag kan inte vänta till nästa. När kommer nästa? :) kram! :) xx

Svar: Tack Bella! :D Nästa kommer så fort jag har hunnit skriva det! Ska försöka skriva lite ikväll. Hade tänkt skriva igår, men så ville några kompisar hänga, osv så jag var inte hemma förrän typ halv 12 eller nåt :) Kram! xx
Vendela Åstrand

2013-10-22 @ 18:32:34
Postat av: Matilda

Vhndela det är väl inte mera drama nu på en gågn?! Säg istället att Harry plockar upp henne med limousin eller nåt? Dödar för nästa!!

Svar: Hahaha :*<3
Vendela Åstrand

2013-10-22 @ 19:10:07 / URL: http://matildasavelind.blogg.se
Postat av: Alexandra

Assååå kan inte sluta ett kapitel sådär.. Hjärtat är ju i halsgropen och jag är rätt säker på att jag höll på att få en hjärtattack. Snälla säg inte att det är någon som tänker kidnappa/döda henne utan att det är Harry som lura henne och är visst redo för dejten.

Svar: Hahah x) Du får väl vänta och se... ;) <3
Vendela Åstrand

2013-10-22 @ 19:57:26
Postat av: Emma

Superbra!!! Älskar delen'å! Men du är tvungen at lägga in drama! Va?!

Svar: Tack Emma! :D Hahah klart ;)
Vendela Åstrand

2013-10-22 @ 20:05:03 / URL: http://novellfoton.blogg.se
Postat av: Bella

Om det är någon av Daniels vänner eller Daniel då vet jag inte vad jag gör :/

Svar: haha aw c:
Vendela Åstrand

2013-10-22 @ 21:22:08
Postat av: Malin

Hoppas det är Harry som friar eller ngt!! Inte något hemskt bara! ;)<3 Men jättebra, som vanligt! <3

Svar: Taack hihi :D Jadu, vi får väl se ;)
Vendela Åstrand

2013-10-23 @ 17:30:13
Postat av: Beea :)

Amen nej, nej sluta, du är ju läskig! Det kommer säkert vara Daniel som har en kulspruta och bara RAT-TAT-TAT-TAT-TAT-TAT-TA och dödar Nancy, bara för att du vill göra livet surt för oss lille skitunge, hahahahaha, nej då! Du är underbar, du! :)
Men det är fett jobbigt, det blir aldirg nånsin lugnt här, jag börjar tvivla på att den här novellen nånsin kommer ta slut x) Jag menar när Gudrun äntligen har gått sin väg, så kommer Peter och förstör allt igen (jag snackar stormar nu...) hahahahaha, men vem försöker jag lura egentligen? Jag älskar ju den här novellen, jag vill ju inte att den ska ta slut! Och lite drama skadar aldrig! :))

Svar: Hahahaha xD Jo du vet, mig går inte att lita på alls ;) Aw det glädjer mig!<3 :'D
Vendela Åstrand

2013-10-24 @ 20:17:36
Postat av: My (1D Novell)

ååååh så otroligt jäkla gryymt tjejeeen! Älskade denna del och allting & jag hooppas verkligen de e Harry som lurats eller någonting, att de är han som knackar!

Måste bara fråga, (kalla mig efter nu, haha) men hur gammal är Stina? :O

Svar: Aw taack, My! :D Tänker mig att Stina är 16 år och fyller 17 om cirka ett halvår i novellen! Det lär komma upp en karaktärspresentation för henne sen då många är nyfikna på hennes liv och vill höra mer om henne :)<3
Vendela Åstrand

2013-10-26 @ 09:10:50 / URL: http://novellermedonedirection.blogg.se
Postat av: alva

grymt bra! Meraa

Svar: Taack! :D
Vendela Åstrand

2013-10-26 @ 21:34:25
Postat av: Lucy

Om du gör så att någon annan än Harry kommer igenom den dörren kommer jag stalka dig tills jag vet var du bor och komma och döda dig! ;) Mohaha!!
Nej men superbra och jag skulle gärna få mer drama, varje gång tror jag att det är omöjligt mer mer spännande saker och sen. BOM WOW POFF
Kramar

Svar: Hahahaha! Aw, tack Lucy! :D Kramis!xx
Vendela Åstrand

2013-10-27 @ 12:26:17 / URL: http://www.onemorefanfiction.blogg.se
Postat av: Elin

Åh nu blir jag besviken om det inte är Harry som står där ute med världens största bukett blommor! Hade inte han tänkt att fria innan Nancy försvann? I så fall måste det ju såklart ske på dejten, och om inte Harry hämtar henne så ska det vara någon av killarna som kör henne någonstans! Jag har inga små krav, men det är bara för dig att uppfylla de! ;) (Fast på den sista tiden har jag lärt mig ett och annat, det lär väl vara någon polis som berättar att Daniel hängt sig eller så är det Daniel som kidnappar henne igen...) <3

Svar: Haha naw :') Haha ja, man vet ju aldrig med mig liksom? ;) <3
Vendela Åstrand

2013-10-27 @ 15:38:47 / URL: http://storiestoldbyafriend.blogg.se
Postat av: C

Sjukt bra novell, blev lite darrig där i slutet men bra annars. Det händer något hela tiden, vilket är grymt kul för mig som läsare!

Hare bra!

Svar: Aw, tack! :D Ha det bra du med :D
Vendela Åstrand

2013-10-27 @ 19:50:57 / URL: http://www.disneyworld.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback